För att ta reda på hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning är dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfråga är: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat på tre frågeställningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehålla i sådant fall? - Hur ser du på papperstidningens framtid? För att få svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jämnt fördelat över män och kvinnor i åldrarna 19 till 63. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys där jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Denna uppsats behandlar ämnet bild och dess framtid. Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida bilden har en framtid och hur den i sådana fall kommer att se ut. För att besvara min frågeställning har jag gjort litteraturstudier för att läsa mig in på hur ämnet sett ut och hur det ser ut nu. Jag har även intervjuat bildlärare för att höra vad de tycker, tänker och tror. Hur ser bilden i skolan ut i dag och hur kommer den att se ut i framtiden? Har bildämnet en framtid och vilka hinder möter ämnet under sin ständiga utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen.Denna uppsats har två stycken syften.

Charterresor har under en lång period varit och är fortfarande en populär reseform bland turister. Internet har medfört att tillgängligheten för turister att själva paketera sin resa har förenklats, vilket bidrar till ett mer flexibelt resande. Utvecklingen av nya reseformer har medfört att forskare börjat frågeställa charterresans framtid och tror att den kommer att bli utkonkurrerad av andra reseformer. Syftet med uppsatsen var att undersöka charterresans framtid och vilka faktorer som påverkar reseformens framtid. För att kunna besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts, där sex stycken intervjuer med aktörer inom resebranschen utförts.

Journalistiken går en dyster framtid till mötes. Det är vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anställning vid ett medieföretag. Den här studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser på sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrån de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkätundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mån de håller med om de påståenden som finns i litteraturen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Flyget har inneburit en enorm förändring för turismen och möjliggjort resor till mer avlägsna platser än tidigare. Idag är priset på en flygresa fortfarande rimligt. Flyget är dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande råoljepriser, minskad tillgång på fossila bränslen samt den pågående klimatdebatten är flygets framtid osäker. Kommer flygresor i framtiden vara så dyra att svenskar ska passa på att resa idag, medans de kan och har råd, och hur kommer flygets utmaningar påverka framtida resvanor? .

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid.

Jordens framtid är något som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgå från mina elever vid planering av undervisning är det viktigt att jag är medveten om hur de tänker sig jordens framtid. Tror eleverna på en hållbar utveckling, är eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna tänker kring jordens framtid. Frågeställningarna som använts gäller hur eleverna tänker på framtiden och om de själva känner något engagemang för att gynna en hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i gymnasiet.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation.

Sammanfattning:Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser.Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden?Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning.Nedan följer resultatet av min undersökning:I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid.Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet..

This thesis analyses the literature debate in the overlooked Swedish magazine Samtid och Framtid 1944?1949. The magazine was first published at the end of World War II on the initiative of publisher Johan Hansson. After an interesting start, the terms of the debate in the magazine were changed after a power struggle on the editorial level. Thus, the magazine never became the influential arena for literary discussions that it first had potential of becoming.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi.